LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smÀrtan. Vilka strategier en individ anvÀnder sig av Àr beroende pÄ individens livshistoria. Det Àr av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsÀtt för att kunna ge stöd Ät individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

SmÀrta Àr ett stort folkhÀlsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smÀrtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som anvÀnds. Akupunktur Àr en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smÀrtproblem Àr vÀlbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlÀgga fysioterapeuters kliniska anvÀndande av akupunktur pÄ patienter med muskuloskeletal smÀrta inom primÀrvÄrden i Norrbottens lÀn. Data samlades in genom en egenutformad webbenkÀt.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Syftet med denna enkÀtstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal vÀrk och smÀrta hos datoranvÀndare, ta reda pÄ hur mÄnga timmar de Àgnat sig Ät fysisk aktivitet, och trÀning varje vecka den senaste mÄnaden samt att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon association mellan upplevd vÀrk och trÀning. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om individerna vidtagit nÄgra ÄtgÀrder för att lindra vÀrk eller för att förhindra att vÀrk uppstÄr. 70 enkÀter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var mÀn (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt vÀrk eller smÀrta den senaste mÄnaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var mÀn (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nÀstan alla hade motionerat den senaste mÄnaden.

Prevalensen för kronisk smÀrta ökar med stigande Älder. För Àldre som ofta har flera samtidigt förekommande sjukdomar kan smÀrttillstÄndet bli det som begrÀnsar den dagliga livsföringen och aktivitetsnivÄn. Syftet med denna studie var att undersöka hur kronisk smÀrta pÄverkar livskvalitén för Àldre, granska effekten av olika behandlingsmetoder, samt hur Àldre hanterar kronisk muskoloskelettal smÀrta. Studien Àr en litteraturstudie och litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search, Amed, Pubmed, Cinahl samt PsychINFO. Granskningen av 21 artiklar ingÄr i litteraturstudien.

Muskuloskeletal smÀrta Àr vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster frÄn Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primÀrvÄrd och hade sÀrskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smĂ€rta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskĂ€nslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes pĂ„ 26 barn och ungdomar i Ă„ldrarna 8-19 Ă„r med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-19 Ă„r. Data samlades in genom en enkĂ€tundersökning pĂ„ Överviktsenheten för barn och ungdomar pĂ„ Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primĂ€rvĂ„rden i Uppsala lĂ€ns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smĂ€rta förekom i bĂ„da grupperna och ingen skillnad kunde pĂ„visas mellan de bĂ„da.

Fibromyalgi Àr en sjukdom utan tydlig etiologi, som starkt pÄverkar mÄnga aspekter i den drabbades vardag och livskvalitet. Sjukdomen förekommer frÀmst hos kvinnor och ca 3-6 % av vÀrldens befolkning Àr drabbad. Den uttrycker sig vanligen som kronisk muskuloskeletal smÀrta och fatigue. Fibromyalgi yttrar sig olika hos olika individer, det Àr dÀrför viktigt att öka förstÄelsen för hur de drabbade upplever sin sjukdom för att möjliggöra en bÀttre, mer individanpassad vÄrd. Syftet med denna uppsats var att belysa mÀnniskors upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Bakgrund: LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv pÄverkas negativt av smÀrtan. Det finns en korrelation mellan lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa som till exempel nedstÀmdhet, oro och Ängest. Med ett biopsykosocialt synsÀtt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering Àr fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förvÀntningar patienter med lÄngvarig smÀrta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet Àr en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts för att beskriva patienters tankar och förvÀntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rÀdsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen pÄ allvar upplevs ocksÄ som viktiga faktorer.

PRMDs stÄr för playing/performance-related musculoskeletal disorder och Àr ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebÀr smÀrta i muskler och leder som Àr relaterat till musicerande och pÄverkar musikers prestationsförmÄga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapslÀget för Sverige Àr bristfÀlligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvÀr bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men Àven variationen mellan sittande och stÄende arbetsstÀllning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvÀr. Som en del i en större tvÀrsnittsstudie genomfördes en enkÀtstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syfte var att a) undersöka interbedömarreliabiliteten av testerna Neer sign (NS), Hawkins-Kennedy test (HKT) och Jobe test (JT), samt b) undersöka sambandet mellan resultatet vid NS, HKT och JT med resultatet vid muskuloskeletal ultraljudsundersökning hos patienter med subacromial smÀrta. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur Àr interbedömarreliabiliteten för NS, HKT och JT? Vilken sensitivitet och specificitet har NS, HKT och JT som enskilda test respektive tillsammans i ett testbatteri för att diagnosticera subacromial smÀrta med muskuloskeletalt ultraljud som referensmetod? Hur vÀl samvarierar ett positivt impingementtest med ett onormalt lÄgt avstÄnd mellan humerus och acromion? Finns det nÄgon skillnad av det acromiohumerala utrymmet (AHD) mellan personer med eller utan impingement i skuldran? Metod: 18 forskningspersoner (fp) med skulderbesvÀr (medelÄlder 54 Är, besvÀrsduration median 2,25 mÄn) rekryterades konsekutivt.  Under samma dag undersöktes fp av tvÄ sjukgymnaster med testerna NS, HKT och JT. Ultraljudsundersökning utfördes inom Ätta dagar och anvÀndes som referensmetod vid utrÀkning av sensitivitet och specificitet för de kliniska testerna.